search
Sök
menu
Meny

Hållbar utveckling - Agenda 2030

Ikoner och text om de 17 globala målen. Tillgänglighetsanpassad pdf finns under rubriken Länkar.

Agenda 2030 och de globala målen är ett samlat grepp för att skapa ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet och utveckling världen över.

Syftet är att lösa klimatkrisen och att förverkliga de mänskliga rättigheterna genom att utrota extrem fattigdom, minska orättvisor och ojämlikhet och främja fred och rättvisa – på global och lokal nivå.

Kommuner arbetar för att uppnå agendans mål

Agenda 2030 består av 17 globala mål med 169 delmål som ska ses som odelbara. Inget mål kan uppnås på bekostnad av ett annat. Det innebär att de tre dimensionerna av hållbarhet – ekonomisk, social och ekologisk – är jämlika.

Sveriges kommuner har ett gemensamt uppdrag att arbeta med Agenda 2030 och de globala målen. Agendan är både en global agenda och en lokal agenda. Det innebär att också kommunerna på lokal nivå ska arbeta för att agendans mål uppnås för den enskilda individen.

Hållbarometern

I Hållbarometern (se länk nedan) redovisas åtgärder och nyckeltal som Jönköpings kommun arbetar med för att uppnå de globala målen (socialt perspektiv kommer att kompletteras under 2020).

Agenda 2030 i Jönköpings kommun

Sveriges kommuner har ett gemensamt uppdrag att arbeta med Agenda 2030. I en kommun påverkar vi utvecklingen i nästan allt vi gör. Därför är det viktigt att arbeta medvetet med hållbarhet.

Arbetet med Agenda 2030 i Jönköpings kommun genomförs på olika sätt. Till exempel följs de globala målen upp i styrdokument och beslut. Kommunen arbetar också för att uppfylla mänskliga rättigheter och miljömål och utbildar och informerar om Agenda 2030.

Jönköpings kommunfullmäktige beslutade under 2018 att ta fram ett program för social hållbarhet. Programmet ska utgår från Agenda 2030 och de globala målen. Ett liknande program för arbetet med miljö finns redan sedan ett antal år tillbaka. Målet är att programmen ska vara grundstenar för Jönköpings kommuns arbete med Agenda 2030.

Kontakt
Jaqueline Nilsén, strateg för mänskliga rättigheter och barnrätt
Utvecklings- och hållbarhetsenheten Stadskontoret

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter är grunden för fred, frihet, demokrati och hållbar utveckling. Det är också regler för rättigheter som varje människa har. Mänskliga rättigheter gäller för alla människor, alltid och överallt.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör behandla varandra i en anda av gemenskap. (FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 1)

Mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Jönköpings kommuns värdegrund bygger på de mänskliga rättigheterna. Kommunen ska arbeta för lika behandling. Arbetet bygger på sex principer för genomförande:

  • icke-diskriminering och jämlikhet,
  • delaktighet och inflytande,
  • transparens och ansvar.

Genom att använda de sex principerna för genomförande arbetar verksamheterna rättighetsbaserad. Att arbeta rättighetsbaserat betyder att arbetet ska anpassas utifrån varje människas behov och rättigheter. Det betyder också att personal har kunskap om de mänskliga rättigheterna.

Icke-diskriminering
Kommunen ett ansvar att skydda dig mot diskriminering och att inte utsätta dig för diskriminering. Om du upplever att du blivit diskriminerad kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen. Du kan också vända dig till närmaste antidiskrimineringsbyrå, genom Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, för rådgivning och hjälp.

Nyhetsbrev – mänskliga rättigheter och Agenda 2030
I nyhetsbrevet kan du följa vad som händer om mänskliga rättigheter och Agenda 2030 i Jönköpings kommun. Nyhetsbrevet bevakar och uppdaterar vad som händer på området inom kommunen, landet och världen.

Kontakt
Jaqueline Nilsén, strateg för mänskliga rättigheter och barnrätt
Utvecklings- och hållbarhetsenheten Stadskontoret

pdf: Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommunöppnas i nytt fönster (pdf, 471.1 kB)

Regeringens hemsida om mänskliga rättigheterlänk till annan webbplats

Diskrimineringsombudsmannenlänk till annan webbplats

Byrån mot diskriminering i Östergötlandlänk till annan webbplats

Miljömålsarbete

Jönköpings kommuns miljömålsarbete består av flera delar. Vi arbetar i en årlig process. Miljömål och dess resultat visas i Hållbarometern.

Hållbarometern består av följande delar:

  • Lokala miljömål och nyckeltal
  • Nationella miljökvalitetsmål
  • Globala hållbarhetsmål
  • Byggbarometern

Hållbarometern innehåller en redovisning av de senaste fem årens arbete med miljömål. Nyckeltalen i många fall ger en bild över längre tidsperioder. "Program för hållbar utveckling – miljö" och "Hur mår Jönköping?" redovisas uppdelat i följande gemensamma områden. Nedan ges även exempel på arbete som bedrivs inom respektive område.

Vår livsmiljö

  • restaurera och bevara vatten och natur
  • förbättra luftkvaliteten i centrum
  • skapa en giftfri miljö

Boende och stadsutveckling

  • skapa attraktivare kollektivtrafik
  • främja gång- och cykeltrafik
  • bygga på ett hållbart sätt
  • förbättra hantering av dagvatten och avloppsvatten.

Energi och transporter

  • använda förnybara fordonsbränslen
  • energieffektivisera
  • producera el och biogas lokalt.

Produktion och konsumtion

  • minska avfallsmängden och öka återvinningen
  • ställa miljökrav vid upphandlingar
  • använda mer ekologiska råvaror i kommunala kök.

I "Program för hållbar utveckling" finns också Jönköpings kommuns miljöpolicy.

Kontakt
Annelie Wiklund, miljöstrateg
Utvecklings- och hållbarhetsenheten Stadskontoret

Hållbarometernlänk till annan webbplats

Samverkan inom miljömålsarbetet

pdf: Program för hållbar utveckling – miljö. Programmet innehåller mål och åtgärder som beslutas årligen av kommunfullmäktigeöppnas i nytt fönster (pdf, 2 MB)

pdf: Hur mår Jönköping? Nyckeltal som beskriver hur det går med kommunens hållbara utveckling.öppnas i nytt fönster (pdf, 2.1 MB)

pdf: Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal. öppnas i nytt fönster (pdf, 1.5 MB)

Barnets rättigheter

De flesta verksamheter som barn och unga kommer i kontakt med finns inom kommunen. Därför är det viktigt att känna till barnets rättigheter.

Barnets rättigheter i Jönköpings kommun
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är ett internationella rättigheter som Sverige skrivit under. Från och med den 1 januari 2020 gäller barnkonventionen också som svensk lag.

Sedan 2012 finns ett beslut om att arbeta med barnets rättigheter i Jönköpings kommun. Beslutet innebär att:

  • Varje år skriva samman ett barnbokslut som synliggör barn situation i kommunen,
  • Öka barns och ungas inflytande och delaktighet i kommunen,
  • Ta hänsyn till barnets rättigheter i beslut som fattas,
  • Det finns en övergripande tjänst som driver barnrättsfrågorna i kommunen.

Jönköpings kommuns årliga barnbokslut
Varje år skrivs ett barnbokslut som ska synliggöra barns situation i Jönköpings kommun. I barnbokslutet ska det också framgå hur kommunen arbetar med barnrättsfrågorna. Barnbokslutet utgår från kommunens olika nämnder och deras arbeten med barnrätt, samt samverkansarbetet för barn och unga i kommunen.

Barns och ungas inflytande och delaktighet
I Jönköpings kommun pågår olika arbeten för barns och ungas delaktighet och inflytande:

  • Varje år genomförs en ljusmanifestation för barnets rättigheter. Ljusmanifestationen genomförs i samband med barnkonventionens födelsedag i november. Inför ljusmanifestationen får barn upp till årskurs 3 lära sig om barnets rättigheter samtidigt som de gör en ljuslykta. Arbetet avslutas sedan med den gemensamma ljusmanifestationen.
  • UngJKPG är en applikation där barn och unga i åldrarna 13-25 år. I appen har unga möjlighet att ta del av aktiviteter som händer i kommunen, söka aktivitetsbidrag eller vara med och påverka.
  • En gång om året möter förtroendevalda politiker unga i högstadie- och gymnasieåldrarna. Mötet syftar till att skapa en personlig kontakt mellan unga och kommunens politiker och lyfta information om hur barn och unga kan påverka i Jönköpings kommun.

Kontakt
Jaqueline Nilsén, strateg för mänskliga rättigheter och barnrätt
Utvecklings- och hållbarhetsenheten Stadskontoret

pdf: Barnbokslut 2017öppnas i nytt fönster (pdf, 970.2 kB)

FN:s konvention om barnets rättigheter, UNICEFlänk till annan webbplats

Nationell strategi om barnets rättigheterlänk till annan webbplats

Barnombudsmannenlänk till annan webbplats

Jämställdhet

Jämställdhet är när kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett könsidentitet har samma makt och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.

Jönköpings kommun har beslutat att arbeta med jämställdhet i alla sina verksamheter och erbjuda jämställda arbetsplatser. Jönköpings kommun är MODELLKOMMUN för jämställdhet utsedd av Sveriges kommuner och landsting. Att uppnå jämställdhet tar tid vi är inte framme men vi är på god väg.

Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är en strategi som utarbetats av FN:s ekonomiska och sociala råd 1997. Sedan dess har den använts av Sveriges regering, myndigheter, kommuner och landsting.

Jämställdhet skapas i vardagen där beslut fattas, resurser fördelas och normer uppstår. Hur gör vi för att ge god service och ett gott bemötande, på lika villkor och på ett likvärdigt sätt till alla kvinnor och män, flickor och pojkar? I Jönköpings kommun har vi valt att jämställdhetsintegrera alla verksamheter för att nå målet.

Jämställdhetsintegrering betyder att undersöka hur skolan, fritidsgården eller äldreboendet fungerar bäst för varje människa. Det betyder också att se hur beslut fattas som påverkar flickor/kvinnors, pojkars/ mäns behov och villkor oavsett ålder, bakgrund, identifikation, funktionsförmåga eller sexuell läggning.

Jönköpings jämställdhetsmål
Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitisk är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under det övergripande målet finns sex delmål. Målen är även Jönköpings kommuns mål för jämställdhet. Se regeringens hemsida.

Jönköpings övergripande jämställdhetsmål är:

Alla kvinnor och män, flickor och pojkar, som är invånare eller som vistas i Jönköpings kommun ska ha rätt till bemötande, service och myndighetsutövning som är likvärdig oavsett kön.

Ledningsutskottet har det politiska ansvaret för jämställdhetsmålen. Ansvarigt kommunalråd är Ann-Marie Nilsson, kommunstyrelsens ordförande.

En jämställdhetsstrateg är placerad på stadskontorets utvecklings-och hållbarhetsenhet.

På varje förvaltning och på de största kommunala bolagen finns en samordnare som stödjer cheferna att utveckla jämställda verksamheter.

Jämställdhetsplan
Kommunens jämställdhetsplan beskriver hur kommunen arbetar med jämställdhet. Planen beskriver de utmaningar som finns och förslag på förbättringar till verksamheterna. Arbetet utgår från den europeiska jämställdhetsdeklarationen.

Läs mer om hur Jönköpings kommun arbetar i ”Foldern På väg mot Jämköping eller läs mer om NORMSTORM via länken nedan.

Jönköpings kommun deltar i Jönköpings läns jämställdhetsråd. Kommunen är också ansluten till hemsidan JÄJ. Där kan du gå in och bidra till jämställdheten i regionen.

Kontakt
Åsa Thörne Adrianzon, enhetschef/jämställdhetsstrateg
Utvecklings- och hållbarhetsenheten Stadskontoret

pdf: Europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivåöppnas i nytt fönster (pdf, 133.2 kB)

pdf: Jämställdhetsplan Jönköpings kommun 2018-2023öppnas i nytt fönster (pdf, 794.9 kB)

Folder, pdf: På väg mot Jämköpingöppnas i nytt fönster (pdf, 1.9 MB)

pdf: Jämställdhetsrapport 2017 (pdf, 541.5 kB)

JÄJ -Länets jämställdhetsplattform till vilken kommunen är anslutenlänk till annan webbplats

Regeringens jämställdhetspolitiklänk till annan webbplats

Normstorm

HBTQ – Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Jönköpings kommun arbetar aktivt för att skapa en mer inkluderande, öppen, trygg och kreativ kommun, en kommun för alla. Personer ska garanteras samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck i möte med kommunens verksamheter.

Normer brukar betecknas som det normala eller hur du förväntas vara eller bete dig i en social grupp. Heteronormen är en av de starkaste normer vi har i vårt samhälle och det är först när någon bryter mot normen som den blir synlig. Det kan vara att bli kär i någon av samma kön eller inte vilja definiera sig som antingen man eller kvinna. Ett sätt att undvika att personer blir utestängda eller diskriminerade pga. sin identitet eller sexuella läggning är att undersöka vilka normer och strukturer som finns i vårt samhälle och i kommunens verksamheter

Så arbetar Jönköpings kommun med hbtq
Jönköpings kommun arbetar för HBTQ-personers rättigheter bland annat genom mötesplats BRUNNEN där det finns verksamhet för HBTQ-personer över 16 år varje torsdag.

Kommunen är en aktiv del i Qom ut paradens arrangemang. Jönköpings kommun har en plats i Qom ut styrelse och finns på plats i tåget varje år för att manifestera all människors lika värde. Evenemangskalendern / länk.

Jönköpings kommunfullmäktige har tagit beslut om att alla som arbetar med barn och unga ska få kompetensutveckling kring HBTQ frågor och kommunens förskolor arbetar med materialet Regnbågsfamiljen. På gymnasieskolor hålls temaveckor kring allas rätt att älska den de vill. Utbildningar i normer och värdegrundsfrågor finns tillgängliga för chefer och medarbetare.

Det Normkritiska och normkreativa bildprojektet NORMSTORM är ett sätt att sätta fokus på normer som begränsar både i staden, skolan och på fritidsgårdarna.

Kontakt
Åsa Thörne Adrianzon och Jaqueline Nilsén
Utvecklings- och hållbarhetsenheten

Mötesplats brunnen

Normstorm

Qom utlänk till annan webbplats

RFSU Jönköpinglänk till annan webbplats

Integration

Alla invånare har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Kommunen ska ha en välkomnande attityd till nya invånare oavsett varifrån de kommer. Oro i världen ställer krav på medmänsklighet och kommunen ska bidra till ett värdigt flyktingmottagande.

Samverkan kommun och civilsamhälle
Nyckeln till en lyckad integration handlar om tillgång till språket, arbete och kontakter i civilsamhället. I Jönköpings kommun är integration angeläget för hela organisationen och ett ansvar för varje chef att se till att målen nås. Detta kräver samverkan mellan kommunens aktörer för att sammanhållning och delaktighet ska öka. För att främja nyanlända kommuninvånares delaktighet i samhället krävs också en stark samverkan med det civila samhället.

Mål
Det viktigaste kommunmålet för integration är att alla ska kunna bidra till kommunens tillväxt och utveckling; att förvärvsarbetandet hos kvinnor och män ökar. Utrikes födda ses som en viktig resurs att möta kompetensbehovet hos näringsliv och offentlig sektor. Kommunen söker också öka antalet utrikes födda medarbetare så att det återspeglar befolkningssammansättningen. För att lyckas med detta söker man också främja deras karriärmöjligheter upp i organisationen; att mångfald främjas i alla led av organisationen. Detta kräver en undervisning i svenska med god kvalité och utbildningar som tjänar arbetsmarknadens behov.

Samverkan i Områdesgrupper
Jönköpings kommun har fyra bostadsområden (Huskvarna söder, Österängen, Öxnehaga och Råslätt) som enligt statistik är socioekonomiskt svagare än andra områden. Där bedrivs ett aktivt arbete för att tillsammans med invånarna stärka sammanhållningen, öka tryggheten och utveckla området. Samverkan i Områdesgrupper sker mellan förvaltningar och i nära samarbete med det civila samhället, bostadsföretagen och polisen. Detta förebyggande arbete har stor betydelse för att skapa trygga miljöer.

Samordning av arbetet med integration
Kommunstyrelsens ledningsutskott har det politiska ansvaret för samordningen av kommunens integrationsarbete. Kommunstyrelsens ordförande Ann-Marie Nilsson (C) har samordningsansvar och kommunalråd Ilan de Basso (S) har inom ramen för Välfärdsutskottet ansvar för kommunens överenskommelse om flyktingmottagande. Deras arbete stöds av en integrationsstrateg som är placerad på stadskontorets utvecklings- och hållbarhetsenhet.

Kontakt
Tommy Josefsson, integrationsstrateg
Utvecklings- och hållbarhetsenheten Stadskontoret

Integrationsrapport 2018öppnas i nytt fönster (pdf, 559.1 kB)

Invandrar- och flyktingmottagning

Välfärdsindikatorer

Funktionsrätt

Kommunen är skyldig att se till att medborgare kan delta inom samhällets olika områden oavsett funktionsförmåga. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är enligt diskrimineringslagen en form av diskriminering.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Utgångspunkten i Jönköpings kommuns arbete med funktionshinderfrågor är FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen undertecknades av den svenska regeringen och trädde i kraft 2009. Konventionen skapar inte i sig några nya rättigheter utan har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning så att de ska kunna vara fullt delaktiga och jämlika.

Enligt FN-konventionen har personer med funktionsnedsättning rätt att ha ett arbete på lika villkor som andra. Det innebär att Sverige måste se till att personer med funktionsnedsättning kan förverkliga rätten till arbete och sysselsättning. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att detta också sker i praktiken. Att ha ett arbete är viktigt för att kunna vara delaktig i samhället.

Det är en rättighet att kunna delta inom samhällets olika områden. Kommunerna är skyldiga att se till att medborgare kan delta oavsett funktionsförmåga. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det av avgörande betydelse att personer kan leva självständigt i största utsträckning. Ju tillgängligare samhället är, desto mindre behov av – ofta kostsamma – individuella stödinsatser.

Jönköpings kommuns program för funktionshinderspolitiken
Det funktionshinderspolitiska arbetet i Jönköpings kommun utgår från det av Kommunfullmäktige antagna programmet ”Ett samhälle för alla - Program för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun 2015-2018”. Programmet togs fram i samverkan med funktionsrättsorganisationerna och innehåller ett antal aktiviteter eller åtgärder som kommunens förvaltningar ska arbeta med under programperioden. På varje förvaltning finns en utsedd person som särskilt ska bevaka det funktionshinderspolitiska arbetet.

Inflytande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Fyra gånger per år träffas politiker och representanter för funktionsrättsorganisationerna i ”Kommunala rådet-funktionshinderfrågor”. I rådet får politiker lära sig mer om situationen för personer med funktionsnedsättning och frågor som handlar om tillgänglighet och funktionsrätt diskuteras. De flesta förvaltningar har också råd tillsammans med funktionsrättsorganisationerna kring de frågor som förvaltningen har ansvar för. Stadsbyggnadskontoret har tillgänglighetsråd där det diskuteras om hur kommunen ska bygga en tillgänglig stad, Kultur- och fritidsförvaltningen har råd där fritid för personer med funktionsnedsättning diskuteras och socialförvaltningen har ett välfärdsråd där frågor till exempel framtidens äldreomsorg och bemötandefrågor diskuteras.

Varje år genomförs en stadsvandring där polis, tjänstemän från stadsbyggnadskontoret, politiker och representanter från funktionsrättsrörelsen deltar. Under stadsvandringen tittar deltagarna på hur tillgängligheten ser ut på gator och utanför butiker gaturummet och pratar med handlarna. Det delas också ut ett pris varje år till en butik, restaurang eller verksamhet som har tänkt extra mycket på alla kunders behov. Priset kallas "Tillgänglighet- och bemötandepriset".

Kontakt
Kristine Andreassen, samordnare funktionsrättsfrågor
Enheten för analys och strategi, Socialförvaltningen

pdf: Ett samhälle för alla - program för funktionshinderspolitikenöppnas i nytt fönster (pdf, 184.3 kB)

Tillgänglighets- och bemötandepriset

Kommunala rådet-funktionshinderfrågor

Tillgänglighetsguide

Myndigheten för delaktighetlänk till annan webbplats

Nationella minoriteter

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska skydda Sveriges fem nationella minoriteter. De är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

Minoritetslagen ska stärka de nationella minoriteternas rätt till inflytande. Den ska även främja de fem minoritetsspråken:

  • jiddisch
  • romani chib
  • finska
  • meänkieli
  • samiska

Minoritetslagen ska ge skydd åt de nationella minoriteterna och stödja de historiska minoritetsspråken. Den ska även främja barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket.

Lagändringar från den 1 januari 2019
Från den 1 januari 2019 trädde ändringar i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Genom ändringarna i lagen måste alla kommuner stärka skydd och inflytande för de nationella minoriteterna. Jönköpings kommun har ett ansvar att skydda Sveriges nationella minoriteter. Det betyder att kommunen inte bara ska samråda med föreningar, utan också med medborgare som kan ha kopplingar till ett minoritetsspråk eller kultur.

Kommunens ansvar
Kommunen har ansvar för att du som tillhör en nationell minoritet får information om din rätt att använda ditt minoritetsspråk. Kommunen ska också stärka dina möjligheter till inflytande.

Jönköpings kommun har samråd med de nationella minoriteterna, där sverigefinska föreningen har en drivande roll. Genom den gemensamma värdegrunden ska kommunens verksamheter ta ett aktivt ansvar för att tillgodose rättigheterna i svensk lagstiftning och i mänskliga rättigheter.

Kontakt

Tommy Josefsson, integrationsstrateg
Jaqueline Nilsén, strateg för mänskliga rättigheter och barnrätt
Utvecklings- och hållbarhetsenheten Stadskontoret

Om nationella minoriteter, Sveriges Kommuner och Landstings webbplatslänk till annan webbplats

Om minoritetsspråk, Institutet för språk och folkminnens webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt

Kontaktcenter
Tfn 036-10 50 00